Kärlek vs. hatkärlek

Staden där vi växte upp. En tom stad. Ödslig. Spökstad. Ambitionen att komma härifrån är nog lika vanlig som förståelig. Aldrig stanna. Ja, det skulle vara med undantag från igår då i så fall.

Jag skulle vilja påstå att ingenting saknades. Finaste sommarkväll, folk i mängder, två minst sagt underbara band och en känsla av att faktiskt ha någonting speciellt som inte andra har.

Tomhet utbytt till trånghet. Tusentals händer i luften på Strömsholman. Klockan 12 på natten och det kryllar av folk på gatorna. Eskilstunaborna är vakna och ute. Utanför Raw en "lååång" slingrande kö. Första tanken vi den synen: Yes kö! Det kommer vara fullt. Och fullt var det:)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0