Tove

Det känns som att det mesta går åt rätt håll. Mot julen förstås. Men även rent allmänt.  

Kent är alltid bra att ha. Men särskilt när det är på riktigt riktigt. Det är rätt häftigt att alla de ljud man så väl känner igen och har så mycket känslor till kommer från ett gäng vanliga människor. Fast det gör dem i och för sig till ganska ovanliga människor. Bra musik är i alla fall alltid bra.

Vad som gör mig absolurt gladast just nu är att få träffa mina kompisar. Jag saknar verkligen alla när de inte är här. Igår åt jag bullar med Emily och Sofia för första gången på alldeles för länge. Det var kul. Och i morse blev jag överraskad med en julklapp i förskott. Nämligen Ylva och Karro dem själv. Det gör mig absolut ingenting att de kommer hem tidigare än beräknat:) Det slog mig att förut när vi träffades allihopa skulle vi alltid "hitta på någonting" hela tiden. Nu räcker det gott och väl med att bara träffas. Bara man får träffas...

Nu är det bara dansen som jag måste försöka se positivt på. Innerst inne vet jag ju att det är det roligaste jag vet. Men det ändras alldeles för häftigt. Ena stunden är det underbart för att nästa ögonblick göra mig tok-galen (ja, inte själva dansen, men annat runt omkring den som bara gör mig SÅ irriterad). Nu ska jag i alla fall försöka ignorera det jobbiga och se fram emot de Svenska Mästerskapen nästa helg.