All by myself

Jaha. Det är alltså så här det är att ha ett eget hushålle! Hela 10 timmar har jag snart bott ensam. Om man räknar från det att Yllet tog sitt pick och pack och flyttade in i sitt eget rum alltså. Nu ska jag klara mig alldeles själv då är det alltså tänkt. Är i alla fall glad att man ska nollas en vecka till. Det finns liksom inte så mycket fri tid att ägna sig åt att känna sig ensam. Och så hoppas jag det förblir resten av mina 5 (?) år här i den nya staden. Det blir det nog...

Nej, nu ska Tove-reccen gå och sova! God natt alla!

En annan dimension

Allting är sig olikt. Jag har förts till en helt ny värld. Och i den här världen känner man inte igen någonting. Knappt sig själv kan man stundvis inbilla sig.

Jaha, vad kommer hända idag? vaknar man och undrar. Och det är ingen lätt fråga att besvara kan jag intyga, för här saknas minsta gnutta logik. 

Ska man kanske dansa hamsterdanser och sjunga banansånger med mystiska varelser på skolbänkarna?
Eller forsränna utan fors?
Ska man gråta eller gapskratta hjärtligt på ett golv?
Känna sig borta eller hemma?
Ska man möjligtvis mötas av 7 solglasögon och cape-klädda utomjordingar när man kommer hem vid 4-snåret och med dom leka livliga lekar mitt i natten i sin nya korridor?

Man vet inte så noga. Så det enda som gäller är nog att låta bli att fundera och bara köra på! JUST DANCE!, gonna be okey...

Stopp!!!

Hallå! Stoppa! Stanna tiden! Jag vill inte att imorron eller någon annan dag ska komma. Inte just nu. Nej... jag vill inte vara här och nu heller förresten. Spola tillbaka! Snälla söta rara. Några månader, eller i alla fall några dagar.

Och jag vet att jag inte borde få säga så här. Det naturliga skulle vara att längta nu. Otacksamt är vad det är! Men tyvärr, jag är ledsen, men det kan inte hjälpas...
Jag håller fast vid det: Livet är så mycket mer underbart när man är korkad tom och glad. Utan glad är man ju bara korkad och tom...





Bekymmersfrihet



Nyss hemkommen från en helskön vecka i Alicante med tre helsköna tjejer<3  En vecka med jobbighets-faktor noll skulle jag allt vilja påstå. Har faktiskt svårt att föreställa mig en tillvaro enklare än så!

När man får allting serverat framför sig och när man känner sig total-befriad från krav och press blir man nästan tvungen att själv hitta på lite jobbiga updrag åt sig. Uppdrag som att ikväll måste vi hälla vodka i en vattenmelon, eller att innan vi åker hem lovar vi att vi ska köpa en sån där fin glassdrink med frukter och färgglatt sugrör.

Mmm, ibland är det minsann lätt att leva! När man är korkad, tom och glad=D 


080808

Om man är lättlurad och tror på små meningslösa tecken skulle man säkert vara övertygad om att en dag (bara för att dagens datum i fråga råkade bestå av endast nollor och åttor) skulle vara speciell. En dag då oväntade och spännande saker skedde. Behöver jag säga vem som är en sån här lättlurad person? Eeeh, nej! Skulle inte tro det...

Föreställningen om den 8/8 var alltså att den skulle bli hur rolig och lyckad som helst. En riktig toppendag helt enkelt! Men när det började bli kväll insåg jag besviken att det istället skulle bli den tråkigaste och mest usla dag på länge. Ville dock ändå inte riktigt erkänna hur fel jag haft...

Så då gjorde jag det inte! Utan killevipp, så satt jag på tåget till Stockholm. Och tillsammans med några kompisar, några tusen andra glada människor och en hummer vid namn Henning så blev det trots allt en riktigt bra kväll:)

Så kanske ändå...;)


Lekis

Alla dagar kan omöjligt vara den bästa dagen i livet. Man må vara trött, nere... ja, helt enkelt inte uppe, möjligen mittimellan, eller i somliga fall kanske t.o.m uppochned. Men hur, var, eller snarare vad, man nu än är, så piggar det nog alltid upp om man får leka lite ;)


RSS 2.0