Mitt motto
'Lev i nuet' sägs det ju. Men ibland vill jag bara tänka på saker som redan har hänt. Och det är väl inte så farligt, eftersom jag fortfarande kan leva på minnena och bli glad av dem. Andra gånger vill jag bara tänka på framtiden. Och det kan väl inte heller vara så dåligt, eftersom det är underbart att längta.
Så löjligt små saker kan framkalla så starka minnen och "längtningar". Det räcker med en liten bris av risgrynsgröt så hör man bjällror, ser gnistrande vit snö och känner smaken av knäck. Eller några få toner så återuppplever man en känsla man kanske hade för flera år sen och minns exakt vad man pratade om, vad som hände och hur stämmningen var.
Ofta kan man faktiskt njuta som allra mest av sånt som redan har hänt och saker man fortfarande inte har varit med om.
Alltså, 'lev i nuet (fast du är inte tvingad till det 24 timmar om dygnet)' :)
Potatis i ugn
Resten av helgen har gått i dansens tecken. Tävling lååångt borta (i Sundsvall) vilket resulterade i natt i gymnastiksal. Det här låter förmodligen dumt och otacksamt men det kändes ganska dåligt trots två guld, tack vare dålig dans i par. Att vinna när det knappt finns något motstånd ger inte heller den där riktiga kicken. Förvånansvärt bra såg dock våran formation ut efter bara 5 dagars träning. Bravo! Kul också att åka buss och sjunga och skrämmas tills tårarna rinner.
Elefanter och prepositioner
Lyxigt
Först fika på Kaka med Emma, Ylva, Bella, Emily och Karro. Och kladdkaka mé glass så klart. På gymnasiet en vardaglig händelse; nu värsta lyxen. Efter detta utomordentligt trevliga skvallrande, diskuterande av framtid och skrattande var det dags för tacobuffé för att fira Bellas 20 år. Sen utgång.
Och inte nog med detta... Redan nästa helg ska Grisen och Fisen på besök hos Prinsessan i Uppsala. Jippie! Det är skamligt att vi inte får träffas oftare.
För jag älskar det!
Barcelona:D Saknar det!
HipHop VM 2007 Bremen
Jag vill inte vara hemma! Jag vill dansa och få den bästa kicken som finns. Jag vill sitta på arenan och titta på världens bästa dansare. Jag vill leka på tågstationen i Bremen. Jag vill sitta och skratta på hotellet. Jag vill vara kvar på VM!!! Allting är så kul och det finns ingenting som är jobbigt eller tråkigt.
Hur gick det då för Whiplash? svar: Vi gick vidare till kvartsfinal. Ville självklart dansa ännu mer men var jättenöjda eftersom vi dansade det bästa vi någonsin gjort! Men tänk at få stå på prispallen... precis som Martha. Det var nog det bästa av allt. En världmästare i HipHop. Svenska nationalsången. Och skriiik. :D Grattis Martha!
<3